Vill börja med att tacka alla som kommit med lyckönskningar
och glada tillrop angående bloggen. Tack! Det är roligt att ni läser.

Ja var tar tiden vägen? Tycker inte att jag gör någonting om
dagarna men de försvinner i ett huj. Det är matning, rapning, blöjbyten och ja
allt det som hör bebisar till sedan finns det inte mycket tid över. Eller
rättare sagt när det finns tid över hamnar jag i zombiemood och kan inte
riktigt tala om vad jag har gjort under den tiden.

I dag var vi i alla fall på stan för andra gången i lite ärenden.
Vi vill gärna gå med vagnen båda två och känslan är underbar. Här kommer jag
och jag går med vagn. Undrar hur länge den stolta känslan håller i sig. Sova
får man väl göra tids nog. Måste säga att Lasse är extremt duktig på att ta nattpassen.
Jag ammar men somnar nästan när jag gör det. Sedan tar Lasse över och kör rap
och blöjbyte och det är ju inte alltid Egon somnar direkt utan han kan ju få
vara uppe en lång stund innan han slumrar in. Själv ligger jag då och drar
timmerstockar i massor. Tack för det älskling!

Ses!