Ja jisses vad tiden rusat fram. I dag började jag jobba. Min
föräldraledighet är officiellt slut. Men nu ska jag bara jobba halvtid så jag
får vara med vår Egon på eftermiddagarna. Trots att jag bara ska jobba fyra
timmar om dagen så var det svårt att gå hemifrån i morse. ”Hej då Egon, nu går
mamma och jobbar”. Han vinkade glatt hej då. När jag kom hem och klev upp i
trappen och hoade så hörde jag ett ”mamma mamma mamma”. Det var det finaste jag
har hört i mitt liv. Egon hade ju givetvis haft det bra, han var ju med sin
pappa, men han blev glad av att se mig och det gjorde min dag. Nu är jag helt
slut i huvudet och ska gå och lägga mig i tid så jag orkar med den här första
arbetsveckan. Tror jag befinner mig i någon sorts chock över att vardagen helt
plötsligt tog en ny vändning. Jag hade faktiskt lite svårt att koncentrera mig
när mina kollegor pratade med mig.

Skönt att det är mycket kvar av dagen när jag kommer hem. Vi
hann leka massor med Wilda och moster innan det blev kväll. Så det blir nog bra
det här. Det tar bara lite tid att ställa om sig.

Ses!