I morgon ett år

För ett år sedan låg jag på BB med värkar. Det var lugnt och
mysigt. Spännande och pirrigt. Efter ett långt värkarbete och till slut med
hjälp av ett kejsarsnitt tittade Egon ut. Vilken fantastisk upplevelse, men
ingenting mot hur det här året har varit. Att få följa en människas utveckling
på så nära håll. Att få känna en sådan kärlek till en människa och få helt
villkorslös kärlek tillbaka, svindlande.

Hur han redan nu är en liten person med allt tydligare
personlighetsdrag. Han har humor, är envis och tycker inte alltid om när det
inte går som han vill. Han tycker mycket om sina gosedjur och älskar att leka
med mormor. Han tycker om palsternacka men tycker det är tråkigt att äta när
det inte är jättegott. Vindruvor är favoritgodis. När som helst går han och då
blir världen ännu lite mer tillgänglig.

Han har ingen aning om att vi kommer sjunga för honom i morgon
och att det väntar ett inslaget paket på honom. Det ska bli så roligt. Egons
första födelsedag. Sedan väntar flera kalas i helgen.

I morgon ska jag skriva mitt sista inlägg här på
mammabloggen. Det får bli lite längre och jag tänkte försöka sammanfatta året.

Ses!